Analys av Proactive reklam

Analys av Proactive-reklam - http://www.proactiv.se/video.aspx

Marknadsföring är en av de största prioriteringarna för ett företag. Att marknadsföra rätt, att övertyga kunden och framförallt att locka kunden till att köpa ens produkt. Områdena inom marknadsföringen är många och det finns många metoder att använda sig av när man säljer sin produkt.Robert B. Cialdini är en amerikansk socialpsykolog som idag är professor vid

     Arizona State University. Cialdini har under sitt liv undersökt olika försäljningsmetoder som människor använder sig av vid marknadsföring Vilka som finns, vilka som är det vanligaste och framförallt hur de fungera. Han kom fram till att vi ofta använder oss av just sex stycken.

• Reciprocitetsmetoden
• Förpliktelse
• Brist
• Auktoritet
• Gillande
• Samsyn

Såhär funkar de 6 metoderna:

Reciprocitetsmetoden

Kallas också Door in the face. Ett exempel på hur metoden tillämpas är ifall du som säljare ska sälja en produkt till ett visst pris men sedan säger "just idag kan du få den för hundra kronor billigare". Köparen känner då en viss skyldighet till att köpa produkten i och med att man vill vara genrös tillbaka. På det sättet kan du använda dig av denna metoden.

      

Förpliktelse

Denna metod går även under namnet "foot in the door". Det går helt enkelt ut på att du begär om en mindre tjänst till en början för att sedan kunna få det du egentligen vill. Exempelvis så jobbar ofta välgörenhetsorganisationer med detta, där de kan få några kronor att resultera i större donationer.

Brist

Som försäljare nämner man att det är brist på en vara. Att det endast finns ett fåtal kvar. Detta gör att man som köpare vill ha produkten ännu mer. På det sättet funkar den här metoden.

    

Auktoritet

Förekommer ofta i tandläkarreklamer då en tandläkare rekommenderar en tandkräm. Genom att använda sig av en s.k "auktoritär person" skapar övertyglese då vi ofta lyder sådana personer. Stanley Milgram har exempelvis visat via sitt kända lydnadsexpriment han gjorde 1963 huruvida vi människor lyder männsikor som anses vara auktoritära.

Gillande,

Tänk dig in i scenariot att någon du gillar vill ta en fika med dig, samtidigt som en person du "halvgillar" också vill det. Självklart väljer du då att fika med person du gillar. Det kan man som säljare dra nytta av i sin försäljning enligt Cialdini. Han menar på att vi dras till personer vi gillar, som liknar oss själva.

Samsyn

När andra gör något så vill vi också göra det. Till exempel om du väljer på två resturanger. Den ena är fullsmockad med folk, den andra är helt tom. Vilken väljer du? Troligtvis den med mest folk. I det stora hela handlar det om att vi vill känna samhörighet till andra. Detta är Salomon Asch teorier inne på, vilket han också visar via sitt konformitetsexpriment http://youtu.be/sno1TpCLj6A.

Vi har fått i uppgift att analysera en reklam och på vilket sätt de som är ansvariga för reklammen har använt sig av Cialdinis 6 olika metoder. Reklamen vi har valt att analysera är Proactives hudvårdsprodukter. Dessa reklamer har mest marknadsförts i USA men har nyligen introducerat på den svenska marknaden också. Proactives produkter motverkar finnar genom att använda sig av deras “trestegssystem” där man använder sig av deras tre produkter som i olika steg förebygger finnar.

Att analysera handlar om att dela ‘’upp’’ och det är just det vi ska göra med de olika metoderna. Förklara för dig som läser, vilka av Cialdinis försäljningingsmedtoder Proactive använder sig av, en metod för en. De fem som denna reklam faktiskt tar upp är förpliktelse, brist, auktoritet, gillande och samsyn.

Brist -  På proactives hemsida och i deras reklamer visar de att ett visst erbjudande endast gäller under en viss tid (limited edition). Detta gör att produkten blir mer exklusiv och gör att vi tycker attprodukten får ett högre värde. Detta är för att vi värdesätter något som exklusivt mer än något som är ordinärt.

Auktoritet -  I Proactives reklamer introduceras Sara Varga som är en känd artist i Sverige, där nämns vad hon är känd för och sen pratar hon om hur produkten har förändrat hennes liv  och hur nöjd hon är med produkten. På detta sätt kan kunder känna en auktoritetstro till Sara eftersom hon är en framgångsrik person.

Gillande - I liknande fall som i auktoritet gäller gillandeprincipen, om det är så att man tycker om Sara Varga och hennes musik är det större sannolikhet att man handlar produkten, eftersom kunder handlar produkter av personer man gillar.

Samsyn - Detta är nog den viktigaste principen som Proactive framhäver. I reklamfilmen får man höra av vanliga människor hur nödja de är med produkten. Det är lätt för kunder att relatera till dessa människor för att de är vanliga människor med samma problem.

För att kort sammanfatta så visar denna analys att moderna företag använder sig av Cialdinis metoder. Det stora företaget Proactive använder sig exempelvis av 4 stycken. Det mest intressanta med dessa metoderna är att man själv inser att dem används regelbunden. I reklamer, bland säljare, de förekommer hela tiden inom försäljning.

http://www.youtube.com/watch?v=gYSaSnbFWp0

I reklamfilmen så gör de reklam för en träningsmaskin som ska

 hjälpa dig att komma i form bara du använder den 5 minuter om

 dagen. I filmen visas en del för och efter bilder på personer som

 har testat maskinen och förändringarna är stora. Personerna är glada

 och när de flesta tänker på träning så blir man dyster för att man inte 

orkar men personerna på filmen gör övningarna med ett leende och det 

ser inte jobbigt ut.

Brist:  500 kr rabatt så länge lagret räcker

Auktoritet: De visar före och efterbilder vilket ger oss känslan

 att de är kunniga och att produkten verkligen fungerar

Gillade principen: vi gillar att de är trevliga och att det finns erbjudande 

men framförallt att de visar förändringarna i videon, vem vill inte ha den

 kroppen liksom så lätt? Och det är även jätte positivt att de hela tiden är glada.

Samsynsprincipen: de visar fler personer som har använt produkten, både före 

och efter bilder vilket visar att det fungerar och att många använder det och därför

 bör jag också göra det. 

Nicole Pettersson och Marcus Ingemansson E2C

Ab Circle Pro Reklam

Reklamen i fråga: https://www.youtube.com/watch?v=gj6ZBHcyA30

AB Circle Pro

Vi har valt att analysera TV-shops reklam för produkten Ab Circle Pro då vi fann detta att vara ett övertydligt exempel på många principer där man inte försöker försköna sina reklamer eller intentioner tillskillnad från de flesta andra.

Bristprincipen (Scarcity)

Denna princip menar på att varor blir mer eftertraktade ifall det bara finns ett fåtal utav dem och att man kan förlora sin chans att få varan ifall man inte är snabb nog.

Bristprincipen är väldigt vanlig inom TV-shop reklamer och detta är inget undantag.

”Och endast nu, genom detta exklusiva TV erbjudandet så kan du få prova på gratis i 30 dagar, och om du ringer inom 15 minuter så får du denna DVD samling helt gratis! Tänk dig, ett paket till värde av 250$ nu endast för 14.99$!” är ett segment ur reklamen som väldigt tydligt visar på användningen av Cialdinis bristprincip.

Detta flätas även ihop med The door-in-the-face tekniken där man ber om något stort och får avslag, för att sedan be om sitt original erbjudande som är betydligt mindre. TV-shop värderar sina produkter till 250 dollar, men säljer det för ynka 15! Förmodligen så är inte produkterna faktiskt värda 250 dollar, utan närmare försäljningspriset.

Auktoritetsprincipen (Authority)

Auktoritetsprincipen går ut på att den gemene mannen känner en känsla av plikt till de personer som sitter i maktpositioner eller har auktoritet. Ab Circle Pro reklamen är inte så värst genomsyrad av just denna princip, men självklart så förekommer den. En stor och vältränad Hollywood doktor (referens till Gillandeprincipen nedan) har ett kort segment där han säger att han rekommenderar produkten till sina patienter och utlovar ett superbt resultat vid korrekt användning. Trots att han inte statuerar sin titel eller vad han jobbar med, så säger hans universellt välkända uniform vad han arbetar med och ger honom auktoritet, som i sin tur gör att tv-tittaren påverkas enklare.

”Auktoritet - person med anseende för viss sakkunskap”

Med denna definition av ordet auktoritet så skulle man även kunna argumentera att huvudpresentatören, trots saknaden av myndighet eller officiell uniform, även använder sig av sitt yrke för att sälja genom auktoritetsprincipen.

Presentatörens yrke är hennes största verktyg i auktoritetsprincipen för att sälja, men även hennes kläder och omgivningen hon befinner sig i har stor påverkan.

(Hennes yrke nämns inte i denna korta reklam, men dessa reklamer brukar vara en del av flera reklamer i en timmes avsnitt. Ser man med ett större perspektiv på TV-Shops reklamer så framgår detta.)

Hennes uniform skapas av hennes utmärkande träningskläder vilket stärker hennes position som professionell tränare och coach. Studion hon står i har också stor roll i att förstärka hennes professionella ytter och ”image”. Hade hon stått i en källare hade hon inte visats lika trovärdig och auktoriteten hade fallit.

 Gillandeprincipen (Liking)

Genom gillandeprincipen så menar Cialdini på att människor blir mer benägna att påverkas av andra människor som man gillar.  Detta kan speglas i igenkänningsfaktorn till karaktären man interagerar med, Edward Thorndikes ökända Haloeffekten, komplimanger mm.

Gillandeprincipen är tydligt genomgående i Ab Circle Pro:s reklam.

Haloeffekten är, enligt oss, det tydligaste exemplet på detta genom hela reklamen. Enligt detta videoklipp så påvisas det hur vackra människor anses vara smartare, populärare, mer självsäkra, och helt enkelt bättre i allt, på alla plan. Detta har Ab Circle Pro och TV-shop anammat med att enbart använda sig av vackra och vältränade personer som säljer produkten och talar gott om den.

De fåtal stunder som ”normala” eller alldagliga personer visas i TV-rutan under reklamfilmens gång så är det personer som, enligt dem, gått ner flera centimeter i omkrets och flera kilon ner i vikt genom användningen av produkten. Inspirerande. Det är exakt denna person som TV-shops målgrupp vill vara; alldagliga personer som gått ner i vikt, enkelt, roligt och smidigt. Därför så skapas det snabbt ett godtycke till karaktären på TV, vilket kommer göra konsumenten mer benägen att bli påverkad.

Samsynprincipen (Consensus)

En sak som vi lade märke till var att det inte bara var en eller två personer som blev intervjuade, eller som gjorde övningarna.

Man skulle kunna argumentera att anledningen till att det är så många olika personer som är involverade framför kameran är samsynsprincipen. Principen bygger på att människan känner sig säkrare i antal, man vill inte vara ensam om någonting och känner sig säker i konformiteten bland andra människor.

När man då ser ett handfull olika människor, alla med liknande kropp som sig själv och med liknade erfarenheter säger sig ha använt sig av produkten, så känner man sig säkrare i att själv göra det. Man är ju inte ensam om det. Denna princip är särkskilt mottaglig för människor som känner sig osäkra, och oftast så tillkommer det en stor osäkerhet till en otränad kropp som man skäms för. Detta gör samsynprincipen väldigt effektiv för sin målgrupp.

Eric och Jesper E2A

Postkodslotteriet

Postkodslotteriet är en av Sveriges största annonsörer i media och jag har valt följande reklamfilm:

http://www.youtube.com/watch?v=vKsGINyOqDg&feature=c4-overview&list=UUqdcpXwLdfRVGjtn-hMf0Wg

Jag har även tittat på ett direktreklamutskick som samverkar med budskapet i filmen, se länk http://louisekonsumentkoll.se/antligen-av-med-postkodlotteriet/

Reciprocitetsprincipen

I reklamfilmen bjuder avsändaren på en ”gratis” månad i hopp om att få stora vinster. Just nu kan du vara med att vinna en rekordpott. Denna skyldighet att återgälda kommer först i nästa steg. I direktreklamutskicket lockas man till köpbeslut genom följande ”går du med i Lotteriet nu, har du chans att få dela på 1 extramiljon om dagen under 14 dagar i februari. Tänk om din postkod dras under de 14 extra miljondragningarna – och du har ingen lott”. Vidare är erbjudandet som följer ”Du får ett nummer på ett kort som ger dig chansen att i år få dela på 1,2 miljarder kronor.” Postkodlotteriet ger alltså ”gratis” ett kort som ger möjlighet att få ta del av kommande vinster. Det känns som köpbeslutet (eller beslutet att skicka in svarstalongen) kan göras lättare pga. att vi får något av dem och då kan vi återgälda det genom att endast skicka in svarstalongen. Det står också att det är ett portofritt svarskuvert.

Förpliktelseprincipen

Denna princip används också genom en tydlig “foot in the door teknik”. När vi väl har skickat in svartalongen på första erbjudandet, så kommer vi i fortsättningen vara med i kundregistret och vi känner oss förpliktigade att köpa något vid nästa erbjudande. Då kommer det inte att vara gratis.

Lowballing

Är också en del av förpliktelseprincipen. Här får vi något först, i form av en gratis månad och ett gratis kortnummer. Reklamen säger inget om vad som händer sedan, men syftet är att vi inte ska backa ut. Det är som de flesta gånger vi prenumerera på något. Det brukar inte bli att man i första taget säger upp en prenumeration och det känner företagen till. Många gånger kan det även vara krångligt att säga upp en prenumeration eller liknande.

Samsynsprincipen

Samsynsprincipen bygger på människors känsla av säkerhet i antal. Den aktuella marknadsföringen och hela konceptet kring lotteriet bygger på att vi gör det tillsammans med våra grannar, d v s människor som verkar likna oss.

Auktoritetsprincipen

http://www.youtube.com/watch?v=wFc_xjNdPGY&list=UUqdcpXwLdfRVGjtn-hMf0Wg

De har använt sig av en känd auktoritet Richard Branson, en världskänd entreprenör, som tackar för att “vi” har gått med i Postkodlotteriet, så att dokumentärserien Mission: Save the Ocean, har kunnat produceras. Vi ser upp till denna auktoritet och känner oss nöjda när han tackar oss för vår sociala insats som gjort det möjligt att producera denna film för att förbättra världen.

Gillandeprincipen

Richard Sjöberg, programledare för Postkodlotteriet och representant i reklamen, är en helyllekille med ett leende som från en tandkrämsreklam. Hans personlighet utstrålar säkerhet, trygghet och sympati och han verkar vara snäll och glad. Richard känns lite som en person som man känner eller vill lära känna och vi som potentiella kunder känner oss bekväma att göra ett köp. Magdalena Graf arbetar också för Postkodlotteriet och finns med i andra reklamsammanhang för att representera företaget. Hon är också en person som många kan identifiera sig med då hon t.ex. lämnat ut mycket av sitt privatliv i tidningar och böcker. Hon har precis som Richard ett snyggt utseende som gör att vi även automatiskt kopplar andra positiva egenskaper till dem som även gör att vi får förtroende för produkten eller företaget.

Bristprincipen

I direktreklamutskicket står det ”För att du ska ha chans att få dela på 1 extra miljon med dina lottköpande grannar i postkod xxxx – gå med senast 17/1. Här måste vi gå med före den 17 januari annars bränner chansen inne. Detta gör att vi känner oss mer lockade till ett köpbeslut pga. att det finns en begränsad tidsmässig chans att få ta del av erbjudandet.

Colgate reklam

http://www.youtube.com/watch?v=8ULR68LTmbw

Vi valde en reklamfilm av Colgate. I Colgate dentist reklamen används flera olika psykologiska principer mycket flitigt. Av de socialpsykologiska principer, används auktoritetstro allra mest. Auktoritetstro fungerar mycket bra i reklamer om läkemedel och tandkräm, eftersom alla litar på en läkare. Läkarna vet bäst, eftersom de har spenderat stora delar av sitt liv med medicin och hälsa. Vi köper att en man i vit rock vet bättre än en själv.

Tandläkaren börjar även använda sig av statistik. De flesta människor brukar tänka att statistik inte ljuger, men statistik kan vara en av de största lögnarna. Det finns en fras som människor brukar säga.” lögn, förbannad lögn och statistik”. Man kan använda sig av statistik som förvränger sanningen.

Colgate använder sig av en till princip, samsynsprincipen. Samsynsprincipen går ut på att människor lättare tror på något om flera helt vanliga människor säger samma sak. När tandkrämen blir testad av flertalet slumpvalda människor, som alla kommer från olika hem, och alla har olika uppväxter är sannolikheten större att jag själv kommer tycka tandkrämen är bra. Människorna i reklamen har även mycket vita tänder, detta stärker vår tro att tandkrämen fungerar. Om en annan helt vanlig person med ett vanligt jobb kan få så vita tänder, så tänker vi att vi kan få det med hjälp av samma tandkräm.

Reklamen avslutar också med att ge oss konsumenter möjligheten att beställa hem en liten tub tandkräm, för att prova på. Detta ger intrycket att Colgate är så säkra på att deras tandkräm är den bästa, att de ger bort en lite gratis-tub med tandkräm, eftersom de vet att kunder kommer köpa en hel tandkrämstub när de väl provat på. Vi får ofta tanken; någon annan gör det säkert, så jag behöver inte testa den. Vi är uppbyggda lite lata av oss och orkar inte vänta ett par dagar utan köper istället tandkrämen direkt i affären, något Colgate vet om och planterar därför denna gratis-tub i slutet av reklamen.

Av: Alexander och Axel E2C

Vi har valt att analysera ett erbjudande från Tv-shop. Tv-shop är ett program som går på tv vars huvudsyfte är att sälja olika produkter. Vi har valt att analysera erbjudandet utifrån ett antal olika principer – Bristprinciper, Reciprocitetsprincipen, Auktoritetsprincipen, Gillandeprincipen, Samsynsprincipen. Vilka är de principer vi anser hänger ihop med den reklam vi valt. http://www.youtube.com/watch?v=RydwbSryB8g

Bristprincipen & Reciprocitetsprincipen-

Tv-shop använder sig av bristprincipen, då de nämner att det endast är ett fåtal produkter kvar av varan och att man som konsument bör skynda sig att beställa innan de tar slut. Detta lockar till ett oplanerat köp då det är många andra som köpt produkten och att den är mycket eftertraktad.
Ett annat sätt att locka kunder är att de ofta väljer att berätta hur mycket produkten har kostat, hur mycket den är värd eller hur mycket den kostar att köpa i en vanlig affär, men att de väljer att sälja den till ett kraftigt reducerat pris. På så sätt använder de sig även utav ”Reciprocitetsprincipen”. Detta får kunden att vilja köpa produkten då den anser sig gjort en bra ”deal”. Detta även fast kunden egentligen varken behövde produkten eller gjorde en vidare bra ”deal” i längden, då det ofta tillkommer oväntade kostnader som frakt etc.

Auktoritetsprincipen

Tv-shop väljer att använda sig av en träningsexpert som programledare. Träningsexperten i sin tur förklarar hur denna produkt hjälper dig att komma i form. Eftersom kvinnan i reklamen titulerar sig som träningsexpert är det många som väljer att lita på hennes expertis och därför anser att det är en produkt som verkligen fungerar.

Gillande & Samsynsprincipen

Tv-shop använder sig även i viss mån av ”kändisgäster”, som privat använder produkten och berättar om hur mycket de gått ner i vikt med hjälp av den.

Men för att det inte ska framstå som att det endast är träningsexperter och kändisar som kan använda sig av produkten väljer Tv-shop att uppmuntra den vardagliga kvinnan eller mannen att använda sig av produkten genom att exponera ”vanliga” människor som även de har lyckats gå ner i vikt med hjälp av produkten.

Viktoria och Eleonora, E2C

Proactiv, http://www.youtube.com/watch?v=xvkDsewiMno

Auktoritetsprincipen

Proactiv använders sig av ett flertal olika metoder för att sälja sina produkter. Proactiv jobbar mycket med auktoritetsprincipen som går ut på att använda känd skådespelare som Kaley Cuoco. Kaley berättar hur bra produkten är för att få konsumenterna att köpa deras produkt. Konsumenterna har redan byggt upp ett förtroende för den kända personen och köper där produkten.

Gillandeprincipen

Proactiv använder sig även av gillandeprincipen där dem tar Kaley Cuoco som är en stor del av serien (the big bang theory) för att locka tittare från serien att köpa produkten. Detta är ett väldigt bra sätt att göra reklam för sina produkter, då The big bang theory har ett väldigt stort inflyttande i dagens TV.  

Proactiv är ett företag som jobbar mycket med kända personer för att sälja sina produkter. Företaget säljer hudvårdsprodukter med hjälp av många olika kända personer som te x Justin Bieber, Katy Perry och Kaley Cuoco. Företaget jobbar som jag sagt tidigare mycket med gillandeprincipen och auktoritetsprincipen då dem kanske anser att om en känd person kan sälja fler produkter.

bristprincipen

Att Proactiv använder sig av bristprincipen är ingen nyhet och detta kan man se tydligt i under hela reklamfilmen då dem erbjuder olika paket. Detta skapar en bild hos konsumenterna att dem tjänar en hel del pengar på denna affär men måste handla snabbt. Detta kan stämma men oftast så är det inte så.  I detta fall så erbjuder Proactiv en ny hudkräm på köpet och fri frakt och påstår då att man kan tjäna 67 dollar på detta köp om dem handlar inom 10 minuter.

Samsynsprincipen

I reklamen så använder dem sig av Samsynsprincipen som bygger på att antalet personer som använder produkten gör oss själva säkra på produkten. I själva reklamfilmen så visar man ett flertal personer som har använt produkten och fått ett positivt resultat. Detta gör att vi känner oss säkrare i produkten och vill därför köpa den.

Av Joel Olausson Eckl

Sensodyne Repair & Protect

Vi har valt att analysera vilka påverkansprinciper företaget GlaxoSmithKline har använt i sin reklamfilm (https://www.youtube.com/watch?v=0Pd7rS9Kyig) där man propagerar för tandkrämen Sensodyne Repair & Protect.

För att locka oss konsumenter att köpa just deras produkt använder de sig framförallt av auktoritetsprincipen. I reklamen får vi se en legitimerad tandläkare som uttalar sig mycket positivt angående tandkrämen. Inledningsvis säger hon att ”Produkten är helt revolutionerande…”.  Detta uttalande förstärks genom att företaget visar det i text, så att publiken verkligen ska uppfatta och förstå att tandläkaren förespråkar den här produkten. Ordet ”revolutionerande” är ett starkt ord och när en legitimerad tandläkare använder detta om en tandkräm får det stor effekt på publiken, eftersom människor är benägna att lita på vad en auktoritet tycker.

Senare i reklamen beskriver tandläkaren de medicinska fördelarna som Sensodyne Repair & Protect medför. De flesta konsumenterna är inte bekanta med de medicinska termerna som används och har antagligen svårt att veta vad tandkrämen ska motverka och förebygga, men då förklaringen kommer från en legitimerad tandläkare som uppfattas som professionell ignorerar man detta och litar på att tandläkaren kan sin sak. I och med att tandläkaren i reklamfilmen bär vit rock förstärks även intrycket av auktoritet. Även det faktum att filmen är inspelad på en tandläkarmottagning ökar uppfattningen av professionalitet och kunnande.

I denna reklam har man tyckt att det inte räcker med den enskilda tandläkarens auktoritet för att övertyga konsumenterna att köpa deras produkt. I slutet av filmen visas en text där det står att ”9 av 10 tandläkare rekommenderar Sensodyne”. I och med att tandkrämsföretaget hävdar att 9 av 10 tandläkare rekommenderar produkten blir vi konsumenter mer benägna att få ett stort förtroende till produkten enligt samsynsprincipen. Vi är villiga att tro att om hela 90 % av alla tandläkare rekommenderar just denna tandkräm så måste den ju vara extraordinär.

Frågan är dock om 9 av 10 tandläkare verkligen rekommenderar denna tandkräm? Det låter nästan för bra. I reklamfilmen finns en källhänvisning till Sensodynes hemsida, men där kan vi inte hitta vad företaget bygger dessa uppgifter på. Vi vet inte vilka eller hur många tandläkare som deltagit i undersökningen. Frågan är då om man tänker på detta när man sitter i soffan och tittar på reklamen på TV:n? Vi tror att i det flesta fall gör man inte det. Istället blir man förblindad av påståendet och tänker inte på vad företaget grundar sitt uttalande på. Detta mänskliga beteende utnyttjar företaget som vill sälja produkten.

Reklamfilmen är inspelad i Sverige med en svensk tandläkare med trevligt utseende. Enligt gillandeprincipen är vi mer benägna att ta till oss argument från människor vi gillar och som liknar oss själva. Förmodligen finns närmast identiska reklamfilmer för produkten inspelade i andra länder med tandläkare och en inspelningsmiljö anpassade för respektive land.

Av: Carin och Mimmi 

Amelia

Vi har valt att skriva om ett erbjudande från damtidningen Amelia. I erbjudandet får man två biobiljetter och fem nummer av tidningen för 99 kr, värdet på erbjudandet är ca 385 kr. Efter dina fem nummer får du en tillsvidareprenumeration, då originalpris betalas.

Amelia använder sig av tre av Cialdinis påverkansprinciper; Reciprocitetsprincipen, förpliktelseprincipen (lowballing) och samsynsprincipen.

Reciprocitetsprincipen går ut på att få något och känna en skyldighet att ge tillbaka. I detta fall att få fem nummer och två biobiljetter till ett så pass bra pris, detta gör att man känner att skyldighet att fortsätta prenumerera trots att man kanske inte känner att man behöver tidningarna.

Lowballing är en form av förpliktelseprincipen, det innebär att man får någon att gå med i något som låter bra först men sedan meddelar du att det inte är så bra som man trodde från början. Det som är bra står stort så att man ska lägga märke till det först. Det är antagligen inte förrän man har bestämt sig för att ta erbjudandet som man läser det finstilta och inser att erbjudandet automatiskt går över i en tillsvidareprenumeration. Men man har ju redan bestämt sig från början och byter därför inte åsikt.

Samsynsprincipen handlar om att vi känner oss trygga med saker som används av många, t.ex. att en tidning läses av många. I just erbjudandet står det inget om detta men om man går in på Amelias hemsida står det att Amelia är Sveriges mest lästa tidning för kvinnor. När man ser detta så antar man att tidningen är läsvärd.

Sammanfattningsvis kan man säga att erbjudandet i sig är bra, fast bäst är det när man tar sig en snabb titt på det. När tillsvidareprenumerationen kommer inser man att det innebär onödiga pengar eller krångel med att försöka avsluta den. Amelia och de flesta andra tidningar använder sig av de tre principer som finns beskrivna ovan och många fler på ett mycket effektivt sätt som lockar många läsare.

Anja och Dylan

http://kampanj.bonniertidskrifter.se/Amelia/Google/Bio/?gclid=CI7E9qja7rsCFURc3godaj4A_w

Analys av Colgate-Reklam

Analys av Colgate-Reklam

Länk till reklamen: http://www.youtube.com/watch?v=wanaYRLc9cs

Reklamfilmen som vi valde att analysera genom att titta på hur de använder sig av Cialdinis sex påverkansprinciper gör reklam för tandkrämen “Sensitive Pro Relief” från Colgate. I reklamen ser vi hur olika människor får pröva på den nya tandkrämen i assistans av en väldigt glad och trevlig försäljare. Man ser då hur de alla olika individerna blir mycket nöjda med den ovanliga funktionen som tandkrämen har och i slutet berätats att Colagte är den tandkräm som svenska tandläkare använder mest. De påverkansprinciper som vi tycker att Colgate använder sig av i deras reklamfilm för att locka kunden till att köpa deras nya tandkräm är tycke, sällsynhet, auktoritet och socialt bevis.

I reklamen spelar de på påverkansprincipen “gillande”. Man blir introducerad till en mycket trevlig, glad och positiv man som också bemöter de som prövar tandkrämen i filmen. Colgate försöker använda att man som tittare gillar den mannen för att locka en till att köpa produkten. Cialdini påstår att vi gillar att säga “ja” till människor som vi gillar. Det är bland annat det som Colgate spelar på i sin reklam för att locka kunden till att säga “ja” till att köpa tandkrämen.

Genom att få information av en expert att det finns en tandkräm som hjälper mot ilningar i tänderna, och att få se bevis på hur det fungerar gör att vi tror på det som vi ser och hör. Colgate är en reklam som spelar stor roll på “auktoritetsprincipen” då okunniga parter förlitar sig på fakta från proffset. I reklamfilmen visar de också hur tandkrämen fungerar. Vetenskapen som visar att detta fungerar gör även att man som åskådare tror på det man ser och hör. I slutet av reklamen för att väcka ännu större uppmärksamhet säger de även: ”Colgate, tandkrämen svenska tandläkare använder mest.” Har man som åskådare inte observerat att denna fungerar innan, blir detta som en sista klocka från specialisterna.   

Ännu en princip de använder sig av i reklamen är “samsynsprincipen” då det sociala bevisar att det fungerar. Eftersom tandkrämen blir testad av ett antal människor med olika bakgrunder, känner sig fler kunder nöjda med reklamen. Vi ser att de i reklamen blir nöjda med produkten och litar då på att de vet rätt. Eftersom alla kunder blir lyckliga av resultatet och vill ha tandkrämen leder det i sin tur till att det skapas ett behov hos oss.

Colgate använder sig också av påverkansprincipen “sällsynthet” i sin reklamfilm. Genom att ha en tandkräm med den speciella funktionen att den kan lindra ilningar så utmärker den sig från vanliga tandkrämer som inte klarar av det. Vi ser hur varje person som prövar tandkrämen blir överaskad över hur snabbt tandkrämen verkar eftersom de direkt efter att ha prövat tandkrämen ska dricka ett glas iskallt vatten. Det för att locka kunden till att tro att just den här sällsynta produkt har lösning till problem med ilningar.  

Av: Ottilia och Therese S, E2A.

Sensodyne Repair & Protect

Det är idag väldigt vanligt att företag använder sig av psykologiska termer i deras marknadsföring för att påverka oss samhällsmedborgare i rätt riktning. Dvs i den riktning som får oss att välja deras produkt. En av USAs psykologiprofessorer Robert Cialdini har tagit fram sex grundläggade metoder gällande detta. Reciprocitetsprincipen, bristprincipen, auktoritetsprincipen, förpliktelseprincipen, gillandeprincipen och samsynsprincipen.

I detta blogginlägg har vi valt att analysera Sensodynes Repair & Protect reklam, http://www.youtube.com/watch?v=0Pd7rS9Kyig, utifrån de två metoderna vi anser passa bäst in av Cialdinis grundläggande metoder. Vi har valt att utgå ifrån auktoritetsprincipen och samsynsprincipen.

I reklamen pratar en tandläkare om hur Sensodynes nya tandkräm hjälper till att förebygga känsliga tänder. Bara det att det är en tandläkare vi möter i reklamen bidrar till att vi känner en viss auktoritetstro till personen. Det beror på att tandläkare,läkare över lag, har en annan maktposition än oss när vi sitter hemma i tv-soffan. Även om många av oss själva har yrken som andra har auktoritetstro till, är vi inte inne i vår professionella arbetsroll när vi sitter hemma. Det gör att vi lättare tillförlitar oss till andra som vi dessutom vet är tillförlitliga auktoriteter. Reklamen utspelar sig på en tandläkarmottagning, kvinnan i reklamen (tandläkaren) har också en tandläkarrock på sig vilket gör att vår känsla för auktoriteten förstärks ytterligare än om det hade varit en tandläkare på gatan som hade pratat om Sensodyne.

Samsynsprincipen tas också upp i reklamen genom att 9 av 10 tandläkare rekommenderar sensodyne. Detta bidrar till att människors känsla kring själva produkten kan ändras utifrån det att det verkar troligt att fler använder tandkrämen. Detta kan tyckas tillhöra auktoritetsprincipen utifrån att det är tandläkare som rekommenderar den men vi anser också att samsynsprincipen syns här.

Kolla gärna in reklamen och se om du kan hitta fler metoder som syns i reklamen!

Rebecca och Sofia E2A

OLW - Fredagsmys reklamfilm (Christos och Rebecka T)

OLW - Fredagsmys reklamfilm

Socialpåverkan har stor betydelse i dagens samhälle. Dessa sociala påverkningar kan delas upp i olika grupper enligt Cialdini. Genom att analysera en reklamfilm kan man se hur skaparna bakom filmen dragit nytta av dessa.

I OLWs reklamfilm använder de sig mycket av den metod som kallas samsyn. Enligt Cialdini är samsyn en prinicip som beskriver hur människor känner att de gör ett rät val när en stor mängd människor gör likadant. När vi människor är osäkra på något kan antalet människor som har gjort ett val, t.ex. köpa OLW chips varje fredag, göra att vi gör samma sak då alla andra gör det redan. Dessutom säger Cialdini att vi påverkas mer av samsyn när det är någon som liknar oss själva som kanske säljer en produkt eller är med i en reklamfilm.

I reklamfilmen finns det många olika slags personer med många olika yrken och det kan vi koppla tillbaka till samsynen. Först och främst att det är många personer som alltid tänker på fredagsmyset med OLWs chips gör att vi är mer benägna att göra likadant varje fredag eftersom det är redan så många andra som gör likadant enligt reklamfilmen. Då det är många som vill ha något antar vi att det är bra, eller gott, och utan att riktigt veta varför gör vi som dem. I detta fallet köper vi chipsen för att fira att det är helg. Det är också viktigt att notera just att det är många olika slags personer som köper OLWs chipsen till fredagsmyset. Det kan bero på att producenten vill träffa så många personer som möjligt som ser filmen och känner igen sig med någon av personerna i filmen som kanske har samma intresse eller yrke. Som Cialdini beskrev om samsyn så gör det faktum att vi kanske känner igen oss med någon av skådespelarna i filmen vilket då gör oss mer benägna att påverkas av samsyn.

Auktoritetstro är en prinicip som Cialdini också beskriver inom socialpåverkan. Auktoritetstro används i många olika marknadsföringssammanhang och Cialdini säger att vi är mer benägna att köpa om det är någon med en maktposition säljer en produkt då vi kan känna att det är en plikt eller skyldighet gentemot den maktpositionen som säljaren har att köpa produkten. Dessutom tror vi också mer på en produkt om någon högt uppsatt läkare påstår att en produkt funkar eller är bra.

Då det är olika människor som vissa anses ha högre “makt” än vissa, har skaparna bakom OLWs reklamfilm använt sig av auktoritet då man lyssnar på dem som tycks veta mer är oss. Allt från tandläkare, poliser och styrelsemedlemmar i ett företag längtar till fredagsmyset med OLW chipsen. Om tandläkaren längtar hem till fredagsmyset eller polisen (som många kan ha mycket respekt för och har makt i samhället) så är det en stor chans att vi också vill det. Eftersom polisen och tandläkaren gör det, med deras status i samhället, känner vi konsumenter oss som om det vore en skyldighet att göra samma sak eller göra samma sak för att någon högt uppsatt också gör det.

Förpliktelse (Commitment) är också en princip som Cialdini beskriver som man skulle kunna relatera reklamfilmen till. Enligt principen så vill vi människor visa konsekvent beteende och inte ändra vårt beteende allt för ofta då vi annars kan famrgå som opålitliga. Hela konceptet med reklamen “Fredagsmys” visar reklamen för oss konsumenter hur skådespelarna konsekvent tänker på och längtar tills fredagsmyset (hur de beteer sig) varje fredag. Kan vara något som producenten också vill få med oss konsumenter att göra likadant och om vi börjar göra det till en vana, enligt Cialdini, kommer vi helst inte vilja ändra på den då vi har gjort valet att ha fredagsmys varje fredag. Reklamfilmen visar att många redan har det som vana och att alla i filmen tycker om det beteendet varje fredag vilket gör att den som tittar på reklamen också kommer göra det (tillbaka till samsynen).