Postkodslotteriet

Postkodslotteriet är en av Sveriges största annonsörer i media och jag har valt följande reklamfilm:

http://www.youtube.com/watch?v=vKsGINyOqDg&feature=c4-overview&list=UUqdcpXwLdfRVGjtn-hMf0Wg

Jag har även tittat på ett direktreklamutskick som samverkar med budskapet i filmen, se länk http://louisekonsumentkoll.se/antligen-av-med-postkodlotteriet/

Reciprocitetsprincipen

I reklamfilmen bjuder avsändaren på en ”gratis” månad i hopp om att få stora vinster. Just nu kan du vara med att vinna en rekordpott. Denna skyldighet att återgälda kommer först i nästa steg. I direktreklamutskicket lockas man till köpbeslut genom följande ”går du med i Lotteriet nu, har du chans att få dela på 1 extramiljon om dagen under 14 dagar i februari. Tänk om din postkod dras under de 14 extra miljondragningarna – och du har ingen lott”. Vidare är erbjudandet som följer ”Du får ett nummer på ett kort som ger dig chansen att i år få dela på 1,2 miljarder kronor.” Postkodlotteriet ger alltså ”gratis” ett kort som ger möjlighet att få ta del av kommande vinster. Det känns som köpbeslutet (eller beslutet att skicka in svarstalongen) kan göras lättare pga. att vi får något av dem och då kan vi återgälda det genom att endast skicka in svarstalongen. Det står också att det är ett portofritt svarskuvert.

Förpliktelseprincipen

Denna princip används också genom en tydlig “foot in the door teknik”. När vi väl har skickat in svartalongen på första erbjudandet, så kommer vi i fortsättningen vara med i kundregistret och vi känner oss förpliktigade att köpa något vid nästa erbjudande. Då kommer det inte att vara gratis.

Lowballing

Är också en del av förpliktelseprincipen. Här får vi något först, i form av en gratis månad och ett gratis kortnummer. Reklamen säger inget om vad som händer sedan, men syftet är att vi inte ska backa ut. Det är som de flesta gånger vi prenumerera på något. Det brukar inte bli att man i första taget säger upp en prenumeration och det känner företagen till. Många gånger kan det även vara krångligt att säga upp en prenumeration eller liknande.

Samsynsprincipen

Samsynsprincipen bygger på människors känsla av säkerhet i antal. Den aktuella marknadsföringen och hela konceptet kring lotteriet bygger på att vi gör det tillsammans med våra grannar, d v s människor som verkar likna oss.

Auktoritetsprincipen

http://www.youtube.com/watch?v=wFc_xjNdPGY&list=UUqdcpXwLdfRVGjtn-hMf0Wg

De har använt sig av en känd auktoritet Richard Branson, en världskänd entreprenör, som tackar för att “vi” har gått med i Postkodlotteriet, så att dokumentärserien Mission: Save the Ocean, har kunnat produceras. Vi ser upp till denna auktoritet och känner oss nöjda när han tackar oss för vår sociala insats som gjort det möjligt att producera denna film för att förbättra världen.

Gillandeprincipen

Richard Sjöberg, programledare för Postkodlotteriet och representant i reklamen, är en helyllekille med ett leende som från en tandkrämsreklam. Hans personlighet utstrålar säkerhet, trygghet och sympati och han verkar vara snäll och glad. Richard känns lite som en person som man känner eller vill lära känna och vi som potentiella kunder känner oss bekväma att göra ett köp. Magdalena Graf arbetar också för Postkodlotteriet och finns med i andra reklamsammanhang för att representera företaget. Hon är också en person som många kan identifiera sig med då hon t.ex. lämnat ut mycket av sitt privatliv i tidningar och böcker. Hon har precis som Richard ett snyggt utseende som gör att vi även automatiskt kopplar andra positiva egenskaper till dem som även gör att vi får förtroende för produkten eller företaget.

Bristprincipen

I direktreklamutskicket står det ”För att du ska ha chans att få dela på 1 extra miljon med dina lottköpande grannar i postkod xxxx – gå med senast 17/1. Här måste vi gå med före den 17 januari annars bränner chansen inne. Detta gör att vi känner oss mer lockade till ett köpbeslut pga. att det finns en begränsad tidsmässig chans att få ta del av erbjudandet.