Vi har valt Icas reklamfilmer. Ett exempel är http://www.youtube.com/watch?v=dZBgjsY3bVI.

Icareklamerna använder sig av gillandeprincipen då man bygger upp en relation till de olika karaktärerna som återkommer gång på gång. Vi tittare tycker om karaktärerna i reklamen på så sätt att vi lärt känna karaktärerna och deras olika personligheter. Eftersom vi tycker om de som är med i reklamfilmen blir vi mer intresserade av att köpa produkterna.

Ica reklamen har funnits sedan år 2001 och kommit med nya avsnitt där de visar upp veckans varor, men trots detta fokuserar avsnitten framför allt på handlingen där dem alltid bakar in någon form av humor istället för att endast visa upp sina varor som många andra gör, till exempel Media Market.

Detta blir en typ av dold marknadsföring på så sätt att man inte fokuserar på att det är reklam utan istället som en följetång om de olika karaktärerna

Jag skulle säga att ICAreklamen delvis andvänder sig av auktoritetsprincipen. Alla medlemmarna i reklamen har någon tidigare erfarenhet inom sociala medier och Hans Mosesson (ICA-Stig) och Cecilia Forss (Cindy) har även en större karriär utanför reklamfilmerna.
Reklamerna har även gästats av känisar så som Måns Zelmerlöv, Jamie Oliver och EMD där de på något sätt gjort reklam för ICA. Men detta är inte något de använder sig av flitigt för de har ca en kändis per år som gästar en reklamfilm.

De använder sig också av bristprincipen eftersom priserna ofta bara gäller samma vecka och en del är ”så långt lagret räcker” vilket målar upp en bild av att utbudet av varorna är litet. Detta gör att kunderna känner större behov för varorna då man tänker att det är mycket billigare, trots att skillnaden prismässigt mellan ordinarie pris och “veckans varor” inte är speciellt stor. Dock skiljer det sig på så sätt att ICA sänker varorna vid bristprincipen istället för att höja som teorin utgår ifrån.

Elsa Bergendal och Sandra Lövgren E2A

Tidnings prenumeration- KING

Denna kampanj inleder med meningen ”King är den enda renodlade modetidningen i Sverige som riktar sig mot män! Tidningen hjälper dig att hålla koll på de senaste modetrenderna och hur man på bästa sätt kombinerar dem.”
Här förstorar dem budskap av att det är den enda, the one and only, modetidningen för män. Det finns inget annat alternativ och om man vill hålla koll på det senaste och givetvis vill många göra det.

KING använder sig i detta exempel av Mads Mikkelsen på framsidan av tidningen.

Detta skapar auktoritetsprincipen/gillandeprincipen.  Vi vill göra som Mads Mikkelsen, vi vill vara Mads Mikkelsen, vi tror på Mads Mikkelsen! Hur kommer det säg att vi känner såhär? Jo, Mads Mikkelsen har en titel. Han är en välkänd person hos många, vilket gör att vi känner ett förtroende gentemot honom. Vi litar kort sagt på vad han står för.

Upplägget i tidningen är densamma i varje upplaga. Det gör att en trogen läsare känner igen sig och kan med säkerhet lita på att tidningen levererar något bra som fångar just den personens intresse. 

Detta enligt förpliktelseprincipen.

Lowballing- Ifall man köper några nummer av KING följer det en tillsvidareprenumeration, detta är något som en försäljare inte vill upplysa kunderna om från början eftersom det är en ”negativ” faktor som kan göra att kunderna anser att det är en ansträngning för dem att när man väl inte vill ha tidningen längre måste man själv ringa och avboka den.

 Carl Åback, Johanna Eggers, Ellinor Svensson

Proactive är ett företag som säljer hudvårdsprodukter mot finnar. Deras ansikte utåt är olika kändisar som t.ex. Katy Perry, Justin Bieber och Kaley Cuocu. De står i reklamen och förklarar hur deras liv har blivit bättre efter att de har använt krämen och att proactive är den första krämen som verkligen har funkat efter att de har provat hundratals andra. De nämner även hur bra det har gått i karriären efter att de har använt produkten och att de känner sig mer självsäkra och trygga i sig själva. 
Förpliktelseprincipen(lowbaling): tidigt i reklamerna så får vi reda på att detta är en fantastisk deal men i slutet av reklamen så får vi reda på fraktpriser och extrakostnader som gör produkten mindre attraktiv men den här tekniken är baserad på förpliktekseprincipen vilket betyder att redan tidigt i reklamen har vi gjort vårt val att vi vill köpa den så vi kommerProactive är ett företag som säljer hudvårdsprodukter mot finnar. Deras ansikte utåt är olika kändisar som t.ex. Katy Perry, Justin Bieber och Kaley Cuocu. De står i reklamen och förklarar hur deras liv har blivit bättre efter att de har använt krämen och att proactive är den första krämen som verkligen har funkat efter att de har provat hundratals andra. De nämner även hur bra det har gått i karriären efter att de har använt produkten och att de känner sig mer självsäkra och trygga i sig själva.

Förpliktelseprincipen(lowbaling): tidigt i reklamerna så får vi reda på att detta är en fantastisk deal men i slutet av reklamen så får vi reda på fraktpriser och extrakostnader som gör produkten mindre attraktiv men den här tekniken är baserad på förpliktekseprincipen vilket betyder att redan tidigt i reklamen har vi gjort vårt val att vi vill köpa den så vi kommer troligen inte att backa ur. Auktoritetsprincipen: Proactiv använder sig av kändisar för att föra fram sitt budskap, eftersom detta kanske är våra förebilder eller personer vi ser upp till så blir vi påverkade av att köpa produkten. 

Samsynsprincipen: i reklamen framkommer det hur många som använder sig av proactiv och att alla är nöjda med den, detta gör att vi anser att produkten måste vara bra eftersom så många andra använder den och vi lockas att köpa den.

Gillandeprincipen: principen går ut på att man lättare köper produkten om man gillar personen som säljer den, om man nu är ett fan av Justin Bieber eller Katy Perry så vill du köpa produkten för att dom använder den. De använder sig av många olika personer/kändisar ifall en kille ser reklamen kanske inte han faller för att köpa produkten när de ser att det bara är en massa tjejer på reklamen men ifall de använder en kille i reklamen, tex Justin Bieber så blir killar också lockade av att köpa. troligen inte att backa ur.
Auktoritetsprincipen: Proactiv använder sig av kändisar för att föra fram sitt budskap, eftersom detta kanske är våra förebilder eller personer vi ser upp till så blir vi påverkade av att köpa produkten. 
Linnea och Christopher

Social påverkan: Danny Saucedo

Cialdinis principer om social påverkan har haft stor betydelse i dagens samhälle. Genom att analysera en reklamfilm kan man upptäcka vilken inverkan den sociala påverkan har när det kommer till marknadsföring. Vi valde reklamfilm Smarteyes, där Danny Saucedo medverkar. Utifrån denna reklamfilm kan man se två av Cialdinis principer, auktoritetsprincipen och gillandeprincipen. Nedan kommer vi förklara hur vi har analyserat detta utifrån Danny Saucedos reklamfilm.

Auktoritetsprincipen uppkommer då vi upplever en känsla av plikt mot personer i en maktposition. Detta gäller även för de förebilder, kändisar som vi gärna ser upp till och vill vara som. I reklamen ser vi när Saucedo prövar olika glasögon och pratar om fördelar med dem och med företaget. Då Saucedo ses som en idol och förebild för många killar och tjejer i dagens samhälle så skapas en auktoritetstro. Detta får människor att själva köpa produkten då deras förebild har gett ett gott intryck av den samt använder den själva. Många företag utnyttjar detta faktum då detta kan ge en ökad försäljning då många privatpersoner upplever att auktoriteten känner sig nöjd med produkten och att kunderna själva vill uppleva denna tillfredsställelse.

Att Saucedo är en auktoritet är ett perspektiv av det hela, men ett annat perspektiv är att människor tycker om honom. Detta kan då kopplas till gillandeprincipen, “liking”. Människor upplever Saucedo positivt på grund av hans musik, hans utseende samt hans personlighet som vi har sett då han var programledare i Melodifestivalen, deltagit i olika program etc. Han är social och deltar i olika evenemang. Däremot, sett ur ett nyanserat perspektiv, kan gillandeprincipen bli opassande, då principen ofta syftar på att “liking” uppstår då man själv känner personen nära, man är vänner eller att man har utvecklat tillit. Då många inte känner Saucedo privat kan principen falla lite. Sammanfattningsvis så kan gillandeprincipen användas så många tycker om Saucedo men den kan även vara opassande i detta fall då principens innebörd inte följs helt.

Michal Walenski, Therése Bergbom E2A

Cialdini: SOCIAL PÅVERKAN

KENZAS.se

Kenza är en känd svensk modell som har en blogg där hon varje dag uppdaterar vilka kläder hon använder och vart hon har köpt dem, samt det hon gör om dagarna. Hon är vad man kallar för en "fashion icon" för de flesta tonåringar, en idol för vissa.

På hennes blogg förekommer det oftast reklam om exempelvis skönhetsprodukter och online klädbutiker. I och med att hon är modell och känd inom modevärlden faller man som följare under auktoritetsprincipen. Hon är en modeidol och därför kan reklamen som publiceras övertala oss att acceptera det hon säger. Accessoarerna och prylarna hon uppdaterar på bloggen kan också ge en känsla av auktoritet då man får känslan av plikt mot det faktum att hon är en modell och har alltid det senaste.

Gillandeprincipen är av principerna som stämmer mest. Vi är mer benägna att påverkas av människor vi gillar. Som sagt så är Kenza en fashion icon för de flesta ungdomar, detta använder hon till att få folk att köpa de kläder och produkter hon föreslår på sin blogg. Även andra företag såsom nelly.com, smink & hudvårdsprodukter utnyttjar detta till deras förmån då de publicerar sina reklam på hennes blogg med medvetenheten om att kvinnor har förtroende för henne. Dessa företag är väl medvetna att det kommer att få folk till att tänka "hmm... Kenza använder säkert detta, MÅSTE KÖPA!". För de flesta ser Kenza perfekt ut och därmed vill de också. De tänker att om de använder liknande produkter som henne kommer de att förhoppningsvis se lika fin ut som henne.

Människor har en tendens att göra något om många gör det, ibland kan man inte ens ha avsikten men man vill inte vara utanför. (Konformitet- Solomon Asch) Här dyker samsynspricipen upp. KENZAS.se har tusentals läsare och dessutom så hittar man henne på stora eventer och smink reklam på TV/tidning. Man automatiskt antar att eftersom många läser hennes bloggen måste det vara så pass intressant att man själv måste göra det. Människor vill slippa undersöka saker för det tar sin tid och är ansträngande, därför finner man säkerhet när många gör det.

Man skulle kunna hänvisa till bristprincipen för på en av reklamen stod det "UFÖRSÄLJNING INFÖR 2014!". Människor drivs av en vilja att ha något mer när vi inte kan få den. Denne reklam använde sig av denne metod för de är väl medvetna om att folk kommer att sätta ett högre värde och lockas till att köpa deras produkten.

// Astrid R. & Aida Smakíc

Tvins - H2O mopp

H20 mop är en produkt som aktivt marknadsförs på TV. Reklamen demonstrerar utförligt och subjektivt ångmoppens alla egenskaper och fördelar. Inte en sekund går till produktens nackdelar och det finns en tydlig bild om att produkten marknadsförs på ett onyanserat vis. Alla fördelar och argument radas upp ett efter ett, vilket ger en övertygande bild av produkten som exponeras för konsumenten.

Brist

Det första som företaget Tvins lägger stor vikt vid i marknadsföringen är bristen av produkten. “Köp nu och få den här extra delen” eller “Köp nu och få 300 kr billigare” Det medför att kunden känner att de måste köpa produkten nu annars kommer de få betala mer, vilket gör att fler konsumenter kommer att köpa produkten och även snabbare, då det skapar “desire”. Det känns även som en mer exklusiv och eftertraktad produkt.

Auktoritetsprincipen

I reklamen betonas det faktum att “alla bakterier och virus syns inte i UV-ljus, men här ser du hur effektiv H2O X5 är” och “Enligt labtester så elimineras 99 % av bakterier och virus”. Sådana här uttalanden gör att gemene man tror på marknadsföringen då det är tester som har gjort i labratorier. Labroatoriertester sammankopplas automatiskt till experters uttalande. Det får konsumenten att lita på auktoriteten, företaget, eftersom att många konsumenter är naiva och tror på företagens marknadsföring och experter när de själva inte är insatta.

Samsynsprincipen

Inslag av “nöjda kunder” är ett vanligt inslag i Tvins marknadsföring och det får helt enkelt konsumenten att förknippa företaget med något bra eftersom man får en positiv känsla av av varumärket i förhållande till andra varumärken, eftersom att man har hört uttalanden från andra nöjda konsumenter. Det får konsumenten att tänka på H2O mopp när det är dags att välja i utbudet. Konformitet är likhet i grupper. Om konsumenten exponeras för reklamen ter sig konsumenten att tycka som de andra konsumenterna - bara för att inte sticka ut i mängden. Även om konsumenten är medveten och tror att produkten är lite bra för att vara sann köper konsumenten ändå produkten, då “alla andra inte kan ha fel”. (Informativ konformitet)

Förpliktelseprincipen

En viktig aspekt i marknadsföringen för H2O mopp är Lowballing. Företaget marknadsför tydligt “30 dagars pengarna tillbaka garanti om du inte är nöjd”. Enligt Distans - och hemförsäljningslagen har konsumenten rätt till 14 dagars ångersfrist. Kunden blir mer benägen att klicka hem produkten då kunden känner att möjligheten att lämna tillbaka produkten finns kvar. Men när konsumenten fått produkten uppnås inte förväntningarna med kunden behåller produkten då ett avtal redan har ingåtts och kunden känner sig förpliktad att behålla den.


Natalie och Adian E2a

ICA-reklamer

http://www.youtube.com/watch?v=j1whRTxJ3dI

Vi har valt att kolla på de klassiska ICA reklamerna. De är reklamer som har följt oss under nästan hela vår uppväxt. En ny ICA reklam varje vecka på tv är givet. De har underhållit Sverige nästan som en TV serie, man lyssnar på dem. Eftersom att det inte bara är en reklam utan att de också har en handling gör det så att man sugs in. Eftersom att de har en ny reklam varje vecka så händer det något nytt hela tiden, vilket gör att man blir nyfiken. Man gillar reklamerna och man vill titta på dem. Det är både gillande och foot-in-the-door principen.

I reklamerna så är inte själva priserna och erbjudanden i centrum som i vissa andra reklamer. ICA lägger mer tyngd på deras klassiska handlingar istället. Priserna och erbjudanden kommer istället under filmen med en snygg subtil grafik som ändå fångas av ögat. 

Det viktigaste med ICAs reklamer är att de har etablerat detta gillande mot deras reklamer. Det har tagit ett tag att lägga grunden för att bli så folkkärt. Som sagt så lyssnar du på dem, kanske för att se den nya handlingen, eller för att du är nyfiken på vilka extra priser de har. De har fått ett grepp om befolkningen. När det är reklampaus brukar man zona ut och ta upp sin mobil eller liknande. Hör man dock ICA reklamen så tittar man upp och lyssnar. De har alltså en automatisk reciprocitetsprincip. På så sätt så får de igenom sitt budskap. 

Detta är ju kopplat till ‘gillande’. Gillar man inte reklamerna så har de ju ingen makt över en. Eftersom att de håller hög kvalité och för att de har varit med så länge så tror jag ändå att de flesta har fattat tyckande för dem. Det betyder ju att fler uppfattar på vad de har att säga och visa. 

I en klassisk ICA reklam så sker någon sorts dialog eller liknande. Under tiden som det sker så ser de till att få med olika varor i bild. Över de eller bredvid de varorna lägger de till en klassik vit text som inte är för flashig men ögat plockar ändå upp den och man noterar den. Det kvittar om du tittar på reklamerna för att få se de nya erbjudanden, man noterar ändå texten. 

Henrik & Gyltene E2C

Colgate

http://www.youtube.com/watch?v=wanaYRLc9cs

Vi valde denna tandskrämreklam då det verkar ganska orealistiskt att försöks personerna är ”vanliga” och inte inhyrda skådespelare. Företaget vill såklart göra så sin produkt verkar bra och detta genom att ta in vanliga kunder. På så sätt kan de skapa ett förtroende gentemot andra kunder.

Auktoritetsprincipen – Genom denna reklam så kan man få ett förtroende för Colgate och programledaren genom att visa nöjda kunder samt att han berättar att detta är testat av experter och att det funkar. Dessutom lägger de till en teknologi som ”bevisar” att de har rätt. Oftast så låter man sig tro på dessa teknologier. När man hör eller ser ordet teknologi så fastnar det i huvudet på en. Teknologin och vetenskapen går hand i hand och här är också vetenskapen en auktoritet. Genom att proglamledaren är välklädd så kan det också locka.

Gillande – De använder också denna princip då programledaren är väldigt utåtriktat och är väldigt trevlig för att på så sätt locka till sig kunder. Kunder och personer har en tendens att lockas mot trevliga och utåtriktade personer när man ska köpa varor. Folk kan relatera till trevliga personer och mår bra psykologiskt. När man är glad har man också en tendens att köpa mer.

Samsynsprincipen – Genom att visa en bred grad av deras kundkrets så kan de locka andra kunder från andra ställen. Genom att man ser att personer är nöjda med olika saker så kan man själv bli sugen på att köpa det. Genom att visa att man har nöjda kunder så kan detta spridas. 

Av: Jacob Lindström, Calle Ekelin

Psykologi-->Marknadsföring Saga,Simon och Holm E2C

Reciprocitet- door in the face

Förpliktelse(commitment)  foot in the door

Brist- finns det inte mycket av vara är det mer sannolikt att vi köper. Tex ett nytt dator spel har släppts. Det finns en kvar för dagen, då är det stor sannolikhet att vi köper den dagen för att vi är rädda att det tar slut. Men det kommer säkert in nya dagen efter.

Auktoritetsprincipen

Gillande principen- Tex hemförsäljning. Om en hemma fru bestämmer hem en person som kommer hem och presenterar en vara, om personerna då gillar personen som kommer hem och presenterar varan är det större chans att de köper om de gillar säljaren.

Samsyns principen(consensus/komma överens). Om du ska gå på restaurang och det är tomt på en restaurang då är sannolikheten inte så stor att du går in och sätter dig. Man går ju in där det är mest för då är tex maten bra.
Iphone släpptes, 100000 har köpt den ska du vara utan?

Förpliktelse(commitment) om du har varit inne på tex nelly kommer det automatiskt upp liknande varor från olika sidor när du är inne på tex facebook mm.

Brist= tex flyg biljetter, senaste bokningen gjordes för 1minut sedan. Bara 2 platser kvar. Bara 2 platser kvar till detta priset.
Samma med hotell sidor.

Proactive är ett gott exempel där vi blir övertygade om en produkt. I och med att en kändis som tex Justin bieber säger att produkten funkar osv lockas vi till att köpa den för att vi tror att den verkligen är bra. De som gillar justin köper förmodligen produkten. Detta är tex gillande principen.

Denna kan också läggas under auktoritetsrincipen därför att vi anser att den kända personen ’’har högre makt’’ dvs högre status. Det ser bra ut och oftast har kändisarna som gör reklam mycket pengar som vi vet sedan tidigare och pengar gör så att det ser bra.

Denna kan också läggas under samsyns principen därför att om många olika personer och kändisar använder produkten så kan ju inte jag själv sitta utan den. Ska du vara en av dem ?

Lowballing= Ryanair med 110%. Du kan först boka biljetten på hemsidan för tex 500kr. Sen när du kommer och ska checka in bagaget tillkommer det en kostnad vilket inte har stått tidigare. Lika så om du har glömt att skriva ut ett papper blir det ännu en kostnad. 

(Simon, Saga och Holm E2C)

Nuförtiden är det nästintill omöjligt att kolla på TV utan att stöta på någon form av reklam. Massmedia och reklam är det mest kraftfulla verktyg som används av den härskande klassen för att manipulera befolkningen.

Åsikter och attityder formars och man definierar vad som är normalt och acceptabelt.

Målet med att skapa reklamen, som med utnyttjande av psykologiska principer effektivt påverka människorna och få dem att handla i önskad riktning.

http://www.youtube.com/watch?v=WxAR8imjuME

I en romantisk och tilltalande reklam av Ving 2013 kan man se tydliga spår på olika

påverkansprinciper.

Bristprincipen

I Vings reklam försöker företaget visa upp ett erbjudande om deras ” hotell som älskar barn ”. Resor är lyxigt att åka på men ofta är det fullbokat på de mest populära ställena vilket gör att de bästa resorna är knappa. Detta driver kunderna till att vilja åka på resan ännu mer då värdet stiger som utbudet är mindre. Men självklart vill inte alla ha det andra strävar efter, därför fungerar inte denna teori på alla människor!

The foot-in-the-door tekniken

När man går med på erbjudande med förstaklassflyg till det lyxigaste stället, all inclusive för ett rimligt pris är det troligt att man inte betalar den ”riktiga” kostnaden.

Företaget öppnar med ett erbjudande för ett fast pris, 3 975.

Det som inte alla kunder lägger märke till är FR som står framför, vilket står för från! Resorna kostar alltså inte 3 975 utan kostnaden är från det priset.

Dessutom tillkommer andra kostnadserbjudande som till exempel mat, större säng, utsikt över havet mm. När du väl gått med på det ”billiga” priset är det mer troligt att du kommer gå med på det verkliga priset. Detta grundas i Dickersons experiment som han genomförde 1992.

Enligt Lowballing teorien kommer Vings resenärer som har accepterat det första erbjudande lättare att gå avvikelser från den uppgjorda överenskommelsen!

Även fast många väljer att köpa ändå finns det även människor som blir irriterade och väljer att inte köpa något över huvud taget!

Försäljaren kan ”sänka” priset när kunden tycker det är för dyrt, alltså ändrar kundens kostnader eller det är vad kunden tror.

Samsynsprincipen

När man kollar på Vings reklam får man en känsla av en perfekt familj som har det hur bra som helst! Många svenskar idag åker utomlands för att koppla av och lyxa till det. Desto fler som åker desto fler vill åka!

Detta grundar sig i samsynsprincipen, då vi är mer benäga att åka utomlands om våra bekanta gör det. Barnfamiljer som ser reklamen är särskilt mottagliga för denna princip när de känner sig säkra, och är mer benägna att påverkas av människorna i reklamen som liknar dem själva. 

Dock får Vings reklam enligt denna teorin en relativt smal målgrupp då andra grupper inte tilltalas.

” Utan reklamen skulle man vara lycklig, utan att veta varför”

Comhem

Alla känner nog till reklamerna från bredbandsföretaget Comhem med tvillingarna Judit och Judit i huvudrollerna. Dessa reklamfilmer har blivit kända över hela landet och har praktiskt taget blivit dem som förgyller reklampauserna på fredagskvällarna. Men vad är det nu som har gjort att Judit och Judit har lyckats så bra med att ta över Sveriges reklampauser?

All reklam för olika bredbandsföretag går ut på att visa att det är just deras företag som har de bästa erbjudandena när det kommer till bredband. Detta gör dem genom att bl.a. sätta specialerbjudanden på olika paket eller visa upp sina utmärkande låga priser. Det som har gjort att Comhem har slagit igenom så stort beror förmodligen på att deras reklamfilmer använder sig av medel som målgruppen kan relatera till. I reklamerna glider budskapet smidigt fram med hjälp av komiska shower eller omgjorda låttexter till världskänd musik.

Gillandeprincipen

Enligt Cialdinis ena påverkans princip – gillandeprincipen, är vi mer benägna att påverkas av reklamer som innehåller karaktärer som vi uppskattar eller som känns bekanta. Judit och Judit är typiskt sådana personer. De stereotypa damer de framställs som, är alltid goda och glada och även lite galna och blir lätt omtyckta av oss tittare.

Med Comhems varierande reklamfilms-miljöer får Judit och Judit oss att gång på gång börja skratta vilket förbättrar vår upplevda relation till dessa karaktärer och det i sin tur köplusten. De välkända karaktärerna skapar även en trygghet för tv tittaren med sin charm och vänlighet. Eftersom att man har sett deras sketcher så pass många gånger, tänker man tillslut att deras produkter måste trotts allt vara de bästa.

Samsynsprincipen

En annan teori som Cialdini tagit fram som man skulle kunna appliceras på Comhems reklamer är den så kallade samsynsprincipen. Teorin går ut på att en individ tillslut kommer göra en viss grej bara för att den förstår att många andra gör det. Detta använder Comhem sig av ganska ofta i sina reklamer.

Judit och Judit får t.ex. i uppdrag att berätta för oss tittare att de firar att de levererar bredband till över 100 000 hushåll i landet. Detta får tittaren att tänka att om det är så pass många som har beställt deras bredband så måste han göra detsamma. Dessutom framstår Judit och Judit som helt vanliga personer som alla andra. Detta får oss att komma dem närmare och bli allt mer intresserade av vad de har att erbjuda. Det får i sin tur det att kännas mer naturligt för oss att köpa och använda deras produkter.

 Reciprocitetsprincipen

Den sista teorin som vi valt att använda oss av är kanske också en utav de mest vanliga teknikerna som företag använder sig av för att locka kunder. Den kallas Reciprocitetsprincipen. Teorin går ut på att när en part ger något till den andre parten, så känner den sig skyldig att ge något tillbaka. I affärsvärlden kan man rätt enkelt förstå hur man kan dra nytta av den sortens teknik.

Comhem har många olika sorters erbjudande, en del av dessa är gratis för kunden. T.ex. har Comhem ett erbjudande att du kan få testa på deras produkt i två månader gratis, sedan efter prövningstiden kan man bestämma sig om man vill köpa produkten eller inte.

Nackdelen med denna teknik är att man måste vara väldigt försiktig att använda sig av den. Om det gäller ett stort företag som Comhem där omsättningen ligger på miljoner är det inga problem, för även om många kunder tar gratiserbjudandet och sedan inte köper produkten så i det långa loppet tjänar företaget ändå på det. Men om det är ett litet företag är det en väldigt stor risk att använda denna teknik.

Summering

Alla företag vill så klart sälja så mycket som möjligt med hjälp av sina reklamer och alla använder sina egna knep för att lyckas med detta. Det är däremot inte särskilt sannolikt att Comhem och andra företag tänker inom dessa olika principer som Cialdini har tagit fram när de gör sina reklamfilmer. De flesta av dessa principer kan dock appliceras på de flesta olika reklamfilmer från olika företag, och de spelar en avgörande roll för vilket företag som kunden i fråga kommer vända sig till när den ska köpa t.ex. bredband. Däremot kan man förstås aldrig vara säker på att det är just teorierna som avgör vilket företag som kunden väljer att köpa sin vara från. Det kan vara helt andra aspekter som spelar in, till exempel skulle kunden i fråga ha fått tipset av en vän eller bara av en ren slump valt att gå in i just den butiken när hen haft vägarna förbi eller att kunden helt enkelt väljer att lita på ett företag som har hängt med genom alla dessa år av Tv-reklam.

Reklam analys – Coca Cola Zero

Taste the possibilities

Reklamen vi har valt att analysera reklamen ur ett socialpsykologiskt perspektiv är Coca Cola Zero – Taste the possibiltes. Jag och Nils valde just denna reklam eftersom vi anser att de stora bolagen som Coca Cola oftast vet hur man påverkar och riktar sig till sin målgrupp som just i detta fall är män.

Reklamen visar en ung man vars bil har gått sönder när han befinner sig på en öde väg. När man väl tänker att det inte finns något hopp för honom så tar han en klunk av sin Coca Cola Zero och plötsligt dyker det upp en truck som körs av en snygg tjej som är halvpåklädd och ser ut som en cat walk modell.  När han tar sin andra klunk kommer ännu en tjej ut ur bilen, lika snygg som den första.

Vi vill diskutera var hur denna reklamsnutt påverkar alla tv-tittarna och vad syftet var. Vi kom överens om att man ville genom denna video göra det attraktivt att köpa Coca Cola Zero, likt som många andra reklamer.  Man vill ge ett intryck till folk att om ni dricker denna dryck, ökar er chans för att träffa vackra unga kvinnor – att möjligheterna ökar.

Cialdinis principer

Robert Cialdini är en psykologiprofessor från USA som studerade just social påverkan inom marknadsföring. Han menade att det finns tusentals olika metodera och tricks som används idag för att påverka folk men att det egentligen är sex grundläggande principer som ligger bakom dem alla. Dessa sex påverkansprinciper är:

·         Reciprocitetssprincipen (reciprocity)

·         bristprincipen (scarcity)

·         auktoritetsprincipen (authority)

·         förpliktelseprincipen (consistency)

·         gillandeprincipen (liking)

·         samsynsprincipen (consensus)

De här olika principerna är olika sätt som skickliga säljare från företag använder för att kanske förvränga sanningen, ändra åsikter eller helt enkelt möjliggöra det omöjliga.  Principerna har byggts upp efter ett antal experiment och försök som testats och som bevisar hur vi påverkas av marknadsföring. 

Reciprocitetssprincipen handlar om att ge och ta dvs. om vi får något litet t.ex. ett smakprov och bemötts på ett vänligt sätt känner vi oss ”skyldiga” till att köpa produkten och återgälda den ”generösa” handlingen.

Bristprincipen handlar om ”limited edition” och hur bristen av en vara får oss att vilja ha en produkt ännu mer för att det inte finns så lika det. Vi värdesätter t.ex. guld mer än brons för att det inte finns lika mycket av guld och därför säljs guld mycket dyrare också samtidigt som att det köps mer av guld än brons. Mer vardagliga produkter är bilar som är dyrare och mer eftertraktade ju färre det finns av modellen. Vissa varor har nog blivit en kulturs sak också efter man vill sticka ut och vara unik.

Auktoritetsprincipen är den principen som för det mesta användas i tandkrämsreklamer och likande reklam. Då man använder sig av en auktoritetsperson t.ex. en tandläkare som anses ha status, vara expert och just att hon har sin rock på sig samtidigt som övertygar och granaterar om att just denna tandkräm är bäst. Denna princip handlar mycket om lydnad som Milgram var inne på och menade att vi människor lyder som mest när en auktoritetsperson är närvarande och vi känner en viss skyldighet för person i maktpositioner.

Förpliktelseprincipen handlar delvis också om en slags plikt vi känner oss skyldiga att fullfölja. Vi agerar på ett sätt om visar konsekventa beteenden och åsikter. Folk vill alltså undvika att verka opålitliga och ombytliga genom att ändra sina åsikter om saker och ting. Detta utnyttjas då man blir kallad för att bara ”prata” om något och sedan slutar ändå allt med att man har skrivit på ett avtal. 

Samsynsprincipen är en princip som handlar om att känna och finna trygghet i att folk omkring en och speciellt folk som är lika en själv utför en viss handling dvs. man finner trygghet i det och på så sätt känner att det är rätt att göra likadant eftersom om de gör det så kan det ju inte vara fel eller dåligt. Man går helt enkelt efter hur andra agerar. Innan vid auktoritetsprincipen så handlade det om att göra som en expert säger och här handlar det om att göra som en person som liknar oss själva t.ex. en mamma tänker att en viss sorts blöja måste vara bättre eftersom alla andra mammor köper det.

Gillandeprincipen är den sista principen som Cialdini kom fram till. Denna princip handlar om att vi tycks påverkas lättare av personer vi gillar. Gillande behöver inte bara betyda att man älskar personen utan det kan vara någon bekant eller liknande. Dessa personer kan få vårt förtroende genom att ge oss komplimanger men vi anses ibland lita på de utan någon särskild anledning. Folk är mer benägna att köpa produkter från människor som liknar de själva, eller från vänner och människor de känner eller har respekt för.

Alla sex principer går att koppla till olika socialpsykologiska teorier som Lydnad (Milgram), Rosenthal effekten, Konformitet (Asch), Social identitetsteori (Tajfel), Social inlärningsteori (Bandura) och Normer/Kultur.

Analys

Enligt oss går Coca Cola reklamen bäst ihop med gillandeprincipen då man använder sig av en snygg kvinnlig modell för att attrahera männen. Man vill övertyga folk om att om man dricker Coca Cola Zero så ökar chanser att man träffar på en snygg tjej. Anledningen till att man använder sig mycket av tjejer i reklam kan ha en ganska simpel anledning – killar gillar snygga tjejer. På detta sätt påverkas och dras de till att köpa produkterna. Vi tror dock inte att ALLA killar till fullo tror att de kommer träffa vackra tjejerna bara för att de dricker denna dryck och det är ju heller inte bara killar som dricker Coca Cola.

Vi tror även att det handlar om en förväntan som man har i bakhuvudet. Någon önskan man alltid har. Vilket går att koppla med Rosenthalteffekten som just förklarar att vi påverkas och drivs av förväntningar. Rosenthal gjorde ett experiment på en skola i Kalifornien som gick på att man skulle se om ett antal utvalda elever presterade bättre och fick bättre resultat när läraren trodde på dem och hade stora förväntningar. Detta visade sig att stämma och de eleverna som hade valts ut gjorde bättre ifrån än sig än de övriga i klassen. Vi tror att reklamen ger förväntningar och ”hopp” till killar. Det boostar upp deras självförtroende på något sätt.

Sammanfattningsvis vill vi säga att under all tid som reklam och marknadsföring har funnits så har de på ett eller annat sätt påverkat oss psykologiskt. Det har forskats kring detta och man har kommit fram till olika teorier och resultat efter massor av forskning. Robert Cialdini är en av de som kom fram till 6 olika principer som han förenar med marknadsföring. Vi valde att analysera Coca Cola Zero – Taste the possibilities reklamen och kopplade samman videon med Cialdinis gillandeprincip och Rosenthaleffekten.

Av Aisha och Nils

Proactive

Proactive är ett företag som gör ansiktsprodukter som säljs världen över. Deras reklamer innehåller människor som påstår att produkterna har förändrat deras liv och kändisar med skinande hud som säger att Proactive har gjort under!

I Proactives reklam från 2011 medverkar den världskända artisten Katy Perry. Hon uppträder med en kaxig attityd och påstår att hon har Proactive att tacka för att ha blivit så pass självsäker som hon är idag. Här anser vi att reklamskaparna använder sig av en berömde person för att locka fler kunder då ofta ser dessa som förebilder. Enligt teorin Informativ konformitet som Solomon Asch tog fram så ser vi, som icke officiella personer, upp till kändisen, i detta fall Katy Perry. Eftersom hon visar att Proactive fungerar så litar vi på henne och köper produkten för att bli av med finnar och därmed slippa sticka ut. Vi gör som kändisen för att vi anser att hon vet bäst.

Reklamen får oss även att tro att det existerar två olika grupper, de som har finnar och de som har bra och ”finn fri” hud. Det finns en teori om detta av Henri Tajfel som heter Identitetsteorin som man kan se något i denna reklam. Teorin menar att i grupper så uppstår ofta en inre enighet. Alla gruppmedlemmar ser på varandra som likadana och man ger ofta den egna gruppen goda egenskaper. I Proactives reklam uppstår det alltså två grupper och de som ser reklamen vill självklart vara i gruppen med bra och finn fri hud. De försöker då vara så lika den gruppens medlemmar som möjligt, och i detta fall så betyder det att de måste köpa Proactives produkter eftersom resterande av gruppen gör det. Väl i gruppen så skapas en vi-känsla och man vill gärna förstärka den känslan genom att ge gruppen goda egenskaper och försöka bli ännu mer lik gruppens andra medlemmar. Detta kan göra att även efter personer som köpt Proactives produkter fått bra hud så fortsätter de köpa produkterna i syfte att vara lik de andra i gruppen som alltså köper produkterna.

I Proactives reklam har Katy Perry inte bara rollen att le och se snygg ut. Det spelar även stor betydelse av vad hon säger. Ordagrant säger Katy Perry att vi ska köpa denna produkten. Om det hade varit en person som vi inte hade haft någon aning vem han eller hon är så hade vi nog inte köpt produkten bara för att denna person sagt det. Men eftersom det är den kända artisten Katy Perry som säger det så är det större chans att vi faktiskt köper produkterna. Enligt Stanley Milgram så lyder vi henne eftersom vi ser henne som en auktoritet. Stanley Milgram var alltså mannen bakom denna teorin som kom att kallas lydnad-auktoritet efter ett test på 1960-talet. Den menar att vi kan lyda göra i princip vad som helst bara för att det är en auktoritet som säger vad vi ska göra. Skaparna av Proactives reklam drog nytta av denna teori och använde alltså Katy Perry till att ”övertala” oss till att köpa produkterna.

Teorin Social inlärningsteori av Albert Bandura kan vi koppla till skaparna av reklamen. Social inlärningsteorin säger att genom att studera och kolla på någon annan så är sannolikheten större att vi gör som dem. Chansen att vi härmar är större om vi känner igen oss i personen eller helt enkelt vill vara som dem. I detta fall är det Katy Perry som vi tittar på och efterhärmar. Hon visar att Proactive fungerar för henne och påstår att det hjälper för att få bort finnar. Självklart kan vi inte generalisera, det är andra faktorer så som: miljö, tidigare erfarenheter och personliga faktorer som påverkar hur vi agerar. Detta är en stor anledning till varför inte alla köper Proactive, man har kanske hört något dåligt om produkten eller helt enkelt hört något bra om en annan produkt som gör att man inte köper den. Även faktorer så som pengar, behov och humör kan göra så att man väljer något annat.

Var du än befinner dig så finns det oskrivna regler, normer. Det finns normer som säger att vi ska se vårdade ut, vara som alla andra och att man ska vara på ett speciellt sätt. Vad händer om man inte följer normerna? Man sticker ut, folk lägger märke till en lite extra och smälter helt enkelt inte in. Enligt reklamen så löser Katy Perry detta problem. Hon visar att med hjälp av den fantastiska produkten kan faktorer som bryter mot normerna så som finnar tas bort. Vi vill smälta in och reklamen försöker ge oss den chansen. Finnar kan försvinna med hjälp av Proactive enligt reklamen, detta löser många problem. Nu är det många som har problem med just detta och när en snygg kändis säger att det finns en lösning är det självklart att många testar. Katy Perry sätter trenden med att man ska ha fin hy och att det ger en bättre självförtroende då. Hon skapar normer som säger att man inte ska ha finnar och att dålig hy begränsar en. Hon har blivit en förebild för många, men det viktigaste, hon lockar kunder till företaget som gör Proactive.

Av Amanda Gustafsson & Linnéa Sjösten

Nespresso - "Like a Star"

I Nespressos reklamfilm ”Like A Star” används många psykologiska verktyg för att nå ut till och övertyga dem som ser den. Har man läst om social psykologi och dess olika teorier är det lätt att se igenom det första intrycket och inse vad det är de egentligen försöker göra. Det är precis det som vi har gjort och ska dela med oss av i den här texten.

Banduras teori om social inlärning är bra att använda för att beskriva hur Nespressos reklamfilm påverkar oss. De har hyrt in George Clooney eftersom han är en person människor ser upp till. Han är snygg, känd och rik. Man vill vara som honom. Därför tittar man på Clooneys beteende för att sedan med modellinlärning ta efter. George Clooney dricker espresso från märket Nespresso, då måste det ju vara ett fint märke som man får hög status av att dricka. Själva butiken ser också lyxig ut. Det är en miljö man vill befinna sig i. 

Teorin om Social identitetsteori som togs fram av Tajfel kan även relatera till Nespressos rekam. Vi delar upp oss i olika grupper, i olika kategorier. Man vill vara i ”the in group”. Alltså Nespresso. I reklamen säger Mrs. Martin ”när jag kommer hit får de alltid mig att känna mig som en stjärna”. Alltså – det är gruppen man vill vara med i. Vem vill inte känna sig som en stjärna?

Milgram gjorde studier angående lydnad och utvecklade en teori om det som går att applicera på den här reklamen. Enligt Milgram lyder vi människor vi ser som auktoritetsfigurer, en roll som det är möjligt att George Clooney har för många. I reklamen får vi se Clooney dricka Nespressos kaffe följt av sloganen ”Nespresso – what else?”, vilket kan ses som en indirekt uppmaning att dricka Nespresso. Dessutom, menade Milgram, finns det några olika faktorer som spelar roll för hur många som kommer lyda. Clooney uppfyller i reklamen många av dem. Han har dels fått en hög status genom den mycket stiliga klädseln i form av kostym och ett snyggt och prydligt utseende. Dessutom så har han i egenskap av en känd och omtyckt person stor legitimitet. Utgår man från Milgrams teori om lydnad är det alltså troligt att människor som ser reklamen kommer ta efter Clooney och dricka Nespresso.

Även teorin om normativ konformitet, framtagen av Asch, kan användas för att förklara hur reklamen är avsedd att påverka sina tittare. Den handlar om att man gör som andra i gruppen gör, bara för att man inte vill sticka ut. Genom Nespressos reklam kan man säga att det bildas en grupp som dricker Nespresso, vilket kan förklaras genom social identitetsteori som vi gjort tidigare i denna text. Eftersom att många vill tillhöra gruppen så kommer de att dricka Nespresso – för att inte bli uteslutna och utstötta.

Av: Klara Magneteg och Julia Blomstergren

Sensodyne

”Den mest rekommenderade tandkrämen mot ilningar bland tandläkare”.

Så lyder tandvårdsföretaget Sensydones slogan. I deras TV-reklam och övriga marknadsföring har de använt sig av många av Cialdinis principer. Principerna nedan är de vi uppmärksammade i vår analys av Sensodynes marknadsföring.

Auktoritetsprincipen
Auktoritetsprincipen som är baserad på Cialdinis studier säger att om det finns en maktperson t.ex. en läkare i reklamen så känner vi att det är vår plikt att gör som den personen säger.  Sensodyne vinner konsumenternas förtroende genom att uttala sig om deras expertis inom tandvård. I reklamerna syns tandläkarna i vit tandläkarrock, någonting som kan inge en auktoritet hos tandläkaren. Vi har lätt för att lita på de som vi anser är experter på någonting. Denna teori stöds av psykologen Stanley Milgrams experiment om lydnad. Experimentet visade att vi är mer benägna att lyda om auktoritetsfiguren är legitim.

Samsynsprincipen
Samsynsprincipen bygger på människors känsla av säkerhet i antal. I Sensodyne-reklamen berättar tandläkaren om hur Sensodynes tandkräm rekommenderas av 9/10 tandläkare. Principen bygger också på hur vi utifrån vad andra väljer och använder, så anser vi att den måste vara bra.

Denna princip kan förklaras med konformitet, vår vilja att inte sticka ut ur mängden. När man följer gruppen för att man tror att de vet bättre än en själv kallas det informativ konformitet.

Gillandeprincipen
Många av Sensodynes reklamer inleds med att tandläkaren berättar kort om sig själv. Ofta berättar tandläkaren om sin familj. Gillandeprincipen bygger på att vi är mer benägna att påverkas av människor vi gillar och människor som liknar oss. Många företag använder sig av detta knep genom att låta vanliga samhällsmedlemmar vara försäljningsombud.

Reciprocitetsprincipen
En av Robert Cialdinis 6 principer är reciprocitetsprincipen. Reciprocitetsprincipen menar att om affären eller säljaren står och delar ut gratis prover så kommer kunden känna sig skyldig till att återgälda genom att köpa produkten. Man kan koppla detta till Sensodyne genom att Sensodyne försäljare kan stå i en affär och göra reklam med hjälp av prover samt berätta om produkten. Detta kan leda till att kunden kan känna en skyldighet att köpa just denna produkt.   

Lindts handmade choclate

30 seconds of heaven

                                                        Gillandeprincipen.

I denna reklam ser vi schweiziska choclateirs som skapar enligt reklamen handgjorda Chokladpraliner. Vi ska analysera denna reklam inom olika socialpsykologiska teorier. Enligt Gillandeprincipen som uppfanns av Cialdini är när man litar eller känner sig trygg runt en person som man inte har någon alls relation till. Detta kan stämma enligt vår reklam. I vår reklam så talar en lugnande kvinnoröst och de professionella choclateirs gör den magnifika chokladen, man får en välmående känsla av att chokladen är himmelsk god. Man får känslan av ett chokladluktande palats där i reklamen säger de att chokladen är handtillverkad, i detta fallet är den fabrikstillverkad och de har inte en anknytning till de 160 åren av passion. Detta gör dem enligt gillandeprincipen, för att få kunden att köpa deras varor. Sedan kan även rösten eller chokladskaparna kan likna någon man har en relation till. Mannen i reklamen kanske liknar din snälle farbror och får dig att köpa chokladtryffeln.

Tajfels teori om social identitetsteori visar att med hjälp av sina intressen kan man förstå vilken social grupp man ska tillhöra och då i denna reklam att man kan relatera till olika grupper, man kanske är en chokladälskare och känner sig påtvingad att köpa de exklusiva chokladpralinerna. Man kanske köper ett packet praliner och inser att andra i klassen köpt samma sort, då skapas en social grupp där de som köpt denna chokladsort får vara med.

Förpliktelseprincipen
När man väl har valt den ljuvliga och mumsiga Lindt Chokladen känner man sig så trygg och gillar den så pass mycket att man kommer köpa den i fortsättningen trotts att den är dyr.
Förpliktelseprincipen är alltså baserad på man fortsätter använda något som man efter första gången tyckte om väldigt mycket och det är det Lindt reklamen letar efter, att locka kunder som fortsätter köpa chokladen efter första gången.

Lydnad (Miligram)
Genom att intyga ”publiken” om att man har de bästa chokladtillverkarna försöker man övertyga och säg att det vore att misstag att inte köpa och äta Lindts choklad, genom det försöker man säga till gruppen att de måste köpa chokladen och det kan koppla till lydnad.

Efter att man övertygat målgruppen om att köpa chokladen genom lydnad vill de alltså inte sluta köpa den längre eftersom de nu har blivit så övertygade om att Lindts choklad är den bäst och därför har de nu lagt sin tillit till chokladtillverkarna.

I dagens reklamer använder man ofta auktoritets personer som är relevanta med varan för att få publiken att lita på produkten. Det kan som ett exempel vara en högt uppsatt tandläkare i en tandkräms reklam. Detta kan appliceras på reklamen vi har valt. I lindors reklam beskrivs det hur ” Crafted by Lindt Master Swiss Chocolatiers”. Samtidigt som man får se hur en mycket välklädd man häller choklad på ett professionellt sätt. Detta är ett typiskt exempel på något som då kallas Auktoritetsprincipen. Den syftar på att vi tenderar att lyda folk i någon form i auktoritets position. Till exempel en Polis eller en högt uppsatt läkare i vit rock.
 Konformitet väger tungt när det kommer till reklam och hur man som kund agerar. Om till exempel den stora massan gör på ett visst sätt eller alla köper ett vist märke så kommer du med största sannolikhet också att göra detta. Ett experiment gjordes som kom till att bli känt som ”The Ashe experiment”. 

Av: Anton Borna, Tomas Dahl och Vic/ktor Persson

Ica Reklam

Ica reklam

Vi känner nog alla igen Ica-Stig, Ica-Ulf och Cindy som är några av karaktärerna i Icas reklamer. Dessa folkkära reklamer har blivit en del av den vardagliga Tv-tittaren. Men frågan är varför är dem så omtyckta? Och varför är deras marknadsföring så intrycksfylld och berömd? Något som är framstående för alla Ica reklamer genom tiderna är spontant uppvisande av varor som är utmärkande billiga eller på specialpris. Men det som gjort Ica reklamerna så älskade är kanske komiken, och att de små klippen i varje reklampaus har blivit till en serie som man vill ha mer och mer av. Skaparna lyckas dessutom att göra varje reklam till något nytt och utöver det vanliga.

Gillandeprincipen

Om man ska försöka förklara Icas framgång utifrån olika socialpsykologiska teorier, och de teorier som Cialdini lagt fram om social påverkan så är gillandeprincipen en stor faktor i Icas reklamer. Under alla år som gått med Icas trogna karaktärer så har de svenska tv tittarna lärt känna alla medverkande. Man vet att Ica-Stig är en lite halv-sur gubbe men som i slutändan älskar sin butik och sin personal. Ica-Ulf som är hopplöst kär i kollegan Cindy och förbluffar tittarna allt för jämt med diverse knasiga idéer. Efter alla dessa år så har Ica-personalen blivit till en liten extra familj. Och när vi tycker om någon som t.ex. karaktärerna i reklamen är man mycket mer benägen att köpa deras produkter. Den här känslan förstärks också på grund av att nästan alla sketcher utspelas i en helt vanlig Ica butik. Vilket gör att där den härliga känslan utspelas med alla roliga karaktärerna vill man vara. Tittarna vill alltså till en Icabutik.

Auktoritetsprincipen

En annan teori som förklaras av Cialdini som även kan appliceras på Icareklamernas marknadsförings är auktoritetsprincipen som går ut på att personer med auktoritet eller kändisskap säljer något är man mer benägen att köpa varan. I Icas reklamer gästar många kändisar och intressanta personer som ökar känslan av att Ica är ett ställe man vill vara på. Särskilt när Jamie Oliver lagar mat med Ica-Stig.  Eller när Måns Zelmerlöv hälsar på Ica-Jerry. När personer med hög status ”handlar” och befinner sig i en Ica butik på TV så fångar det tittarnas intresse och kan leda till större kundkrets.

Samsynsprincipen

Ännu en princip som används i Icas reklamer är Samsynsprincipen, som går ut på att vi är mer benägna att göra saker som andra redan gör. T.ex. lägga dricks om det redan finns lite i burken eller arbeta sent om våra kollegor gör det. Men även när personerna i reklamen är oss lika är vi mer benägna att handla. Det är därför många städföretag använder sig av mammor istället för kändisar i sina reklamer. På samma sätt är Ica-Jerry och Cindy framställda som helt vanliga människor precis som du och jag. Vilket gör att TV-tittarna kommer närmare reklamen och varan, och det gör i sin tur konsumenten mer intresserad och benägen att köpa varan.

Det är inte troligt att Icas reklamproducenter tänker i dessa ”propaganda” principer eller försöker hjärntvätta oss. Dem vill precis som alla företag få mer kunder och tjäna mer pengar. Dessa tre principer, Gillandeprincipen, auktoritetsprincipen och samsynsprincipen är viktiga faktorer som kan spela roll för individens val av mataffär. Men det kan också vara så att Icabutiken ligger närmast eller att individen förlitar sig på ett gammalt och säkert kort som Ica är i dagens Sverige. Butiken har som sagt varit med i många år, reklamerna började sändas redan när Tvreklam blev tillåtet. Men den kända serien tog sin början 2001 och har sedan dess visats på Sveriges Tvskärmar.

 Linus Hagström & Lucas Warn, E2b